http://www.gp.se/nyheter/bohuslan/1.901832-cafeagare-kraver-skadestand
Med anledning av att Göteborgs-Posten idag skriver om vår
situation gällande Kaffehuset i Sundsby AB och Tjörns kommun, vill vi dela våra
egna tankar med Er som följt oss, besökt oss och läst vår blogg under åren.
Olika bilder och versioner kommer att florera och spridas angående detta, vår
avsikt har dock aldrig varit att skapa negativa rubriker vare sig kring Sundsby
säteri eller vår hemkommun Tjörn. Situationen har ändå blivit av den art att vi
inte kan undvika att kommentera och bemöta det som nu är offentligt.
För att göra det behöver vi beskriva vår bild av vad som hänt och det är svårt att göra i korthet. Processen som ligger bakom den situation som uppstått har
varit lång och slitsam för vår del. Vår avsikt har från allra första början
varit att göra en mjuk och fin övergång både för våra gäster, Tjörns kommun och
för oss som entreprenörer när det gäller överlåtelsen av verksamheten
Kaffehuset till ny ägare. När vi fattade beslutet att gå vidare till nya
utmaningar i livet efter nästan fem härliga, ärliga och arbetsamma år att bygga
upp verksamheten runt Kaffehuset, inledde vi detta med ett formellt möte med
Tjörns kommun för att diskutera formerna hur detta skulle gå till. Det är vad
som händer på detta möte som får avgörande betydelse för den fortsatta
processen.
Under mötet rekommenderar kommunens representanter oss att säga upp
vårt kontrakt. Man kan ju anse att vi var
något naiva som lät oss göra något så drastiskt. Men betänk då detta; Tjörns
kommun är vår avtalspartner, samarbetspartner sedan fem år och vår egen
hemkommun. Att vi skulle vilseledas i frågan under ett formellt möte var för
oss helt främmande. Särskilt efter att vi tre gånger upprepat att vi endast
säger upp kontraktet om den gemensamma avsikten och förståelsen var att vi
tillsammans letar ny entreprenör för det nya kontraktet som också köper upp
bolaget Kaffehuset i Sundsby AB. Att det skulle bli tal om någon offentlig
upphandling fanns inte med över huvud taget under detta möte. Hade detta yppats
hade vi aldrig inlämnat vår uppsägning, bara några få dagar efter detta möte. (Med uppsägningen finns bilaga med våra avsikter om försäljning).
Vi fortsatte driften av verksamheten under sommaren - med
visst vemod i vetskapen om att det var ”sista sommaren”, vi fick säga farväl
till de många härliga gäster vi fått lära känna och byggt relationer till. Men
vi var vid denna tidpunkt trygga i att vi efter högsäsong skulle gå ut med en
gemensam annons tillsammans med Tjörns kommun gällande att hitta intressenter
för verksamheten. Vi hade under sommaren
en dryg handfull seriösa spekulanter som visade intresse för Kaffehuset och där
vi diskuterade värde på köpeskilling. Att Tjörns kommun skulle få sista ordet i
frågan var vi mycket tydliga med, och att vi inväntade den gemensamma
annonseringen efter semestrarna var över. Vår förhoppning och önskan till
kommunen var att detta kunde ske före julborden drog i gång 2011, då flera
intressenter var villiga att ta vid redan 1 november. Tidsaspekten var för
knapp, ansåg kommunen, vilket vi kunde ha förståelse för. Men under hösten
bestäms från kommunens sida att man skall gå ut med en offentlig upphandling,
en tjänstekoncession. Nu växer sig vår oro genast mycket stark och vi inser
snabbt vad det sätter oss i för position när det gäller vårt företag. Vi begär möte
med kommunens ledning och ifrågasätter på vilka grunder detta sker och att de
frångår det som vi från början haft som gemensam utgångspunkt. Vår sårbarhet i
detta läge är mycket stor och vi blir förkrossade över att vi inte hittar en
gemensam form för den fortsatta processen. Från denna tidpunkt har vi inte
längre någon makt att påverka vad som händer med det företag vi har investerat
i, vårdat, förvaltat och utvecklat, under fem krävande uppbyggnads år på
Sundsby. Först här kopplar vi in juridisk hjälp.
Vi beslutar oss att söka den offentliga upphandlingen själva
på nytt. Man söker en entreprenör med ett så närliggande koncept som vårt som
möjligt, med anbud på vilken hyresnivå man kan tänkas betala. Hyresnivån är
dock kriterie fyra, där kriterie ett är själva konceptet. Kommunen har lagt med
vår köpeskilling när det gäller Kaffehuset i underlaget för handlingarna, där
även vår statistik, kalender, våra inventarier mm ligger. Vi inkommer under vintern med en gedigen presentation med
ödmjuk inställning, goda kalkyler och med två nya delägare med i bilden. Dessa
har stark tjörnanknytning, gott renommé och vår genuina avsikt var med denna
gemensamma ansökan att förvalta Kaffehuset vidare tillsammans, dock utan Emelie
som numera är föräldraledig och mamma till en liten underbar Eddie. Vi förlorar
denna upphandling. Hyresnivån går upp
med 6000 kr mer/år än den nivå som vi lade i vårt anbud. Som ni säkert redan
läst i tidningar är de nya entreprenörerna på Sundsby nu Andres & Marina
Päärt. De har inte köpt Kaffehuset i Sundsby utan bildat en nytt bolag. När det
står att de ”har tagit över Kaffehuset” är det alltså inte riktigt sanningen. Här
vill vi förtydliga att vi inte har något agg gentemot den nya entreprenören. De
har kompetens och förmåga att driva och utveckla verksamheten vidare, vi
lyckönskar dem i sin verksamhet, och gratulerar dem till en härlig och stabil
kundkrets, och en fantastisk plats som ligger varmt om mångas hjärtan.
Men hur processen har bäddat till att detta har gjort vårt
företag i praktiken helt värdelöst och möjliggör ett övertagande av upparbetat koncept
för 0 kr, är enligt vårt tycke konsekvensen av ett oansvarigt, vilseledande och
mycket oetiskt förfarande under processens gång. Vår uppriktiga förhoppning är
dock att det inte har varit ett avsiktligt vilseledandefrån kommunens sida,
utan något som snarare växt fram under en process där många är inblandade och
kommunikationen inte varit tydlig. Vi tror inte att det här är kommunens vilja
eller kutym att bemöta en Tjörnföretagare.
Vi vill till sist understryka att vi INTE är ute efter
personangrepp, INTE vill smutskasta vår kommun, INTE är giriga efter pengar och
uppmärksamhet. Vi vill att man betraktar hur detta har gått till, och vår
förhoppning är att vi kan mötas i den här frågan och att vi kan gå vidare med
en eftersmak av sommar, nybakt bröd, skratt, äggost och sköna gäster.
Vi tackar varmt för att Ni tog del av våra tankar.
Christine Dahlström & Emelie Olson