Vissa frågor i livet verkar man aldrig få svar på, de blir liksom hängande kvar i vardagen tolererade med en slags tyst acceptans. Ja, ni vet frågor som; Varför lyckas man aldrig para i hop två likadana sockar efter tvätt och således blir fast med en permanent hög singelsockar? Eller varför tar batteriet på mobilen alltid slut när man efter tjugoåtta minuters telefonkö äntligen bryter igenom till en mänsklig kontakt och just ska ställa en viktig fråga, efter femtioelva inknappningar med olika sorters val via sifferkapparna? Vad kommer det sig? Nej, vissa frågor får man lämna, liksom. Men andra svar kommer till en på de mest märkliga sätt!

Häromdagen när jag bloggade hasplade jag ur mig några funderingar kring Margareta Huitfeldt och undrade vem hon delade sina tankar och funderingar med. Vem var hennes närmsta vän? Vem delade hon sin sorg med efter att Tomas och barnen lämnat detta jordelivet? Och helt plötsligt dyker ett spännande möjligt svar på denna fråga upp som en hemlig flaskpost från 1600-talet... Det verkar som om hon hade en halvbror! Jag vet inte hur mycket man ska avslöja innan vi kan visa mer material kring denna spännade information, men tydligen finns det en Anders Hartwigson som är född 1605 och påstås vara en utomäktenskaplig son till Margaretas pappa. Margareta och Anders möttes (sägs det) under dramatiska omständigheter i vuxen ålder och blev tydligen goda vänner! Det ryktas om att de såg till att hålla låg profil med deras släktskap och Anders fick tjänst som präst i Stenkyrka år 1640. Där hade hon både en vän och bundsförvant i sin egen halvbror! Hmm, spännande, spännande.. Vi får återkomma med mer handfast information i ämnet framöver, men jag utlovade ju lite skvaller igår och vi vill inte göra Er besvikna...

Bakning och förberedelser för helgen pågår, kika gärna in och reflektera kring det heta 1600-tals skvallret...

/Christine D