Gomorron igen,

Då var det en ny dag efter skördefesten igår och parken ligger åter mystiskt stilla utanför säteriet. Idag sätter vi händerna i nya bakverk och framför allt mer bröd som är ett trevligt hantverk att ta sig an. Det är så roligt att det finns ett allt starkt växande intresse för brödkultur och framför allt surdegsbröd som vi värnar varmt om här i bageriet. Förr var bagaryrket ett riktigt lågstatusjobb där man till och med hade sängar i anslutning till bagerierna och villkoren var usla för detta slit. På senare tid har allt blivit industrialiserat och lett till att det funnits få riktiga bagerier kvar. Men tack vare denna våg (som vi väl har Jan Hedh att tacka!) av intresse för nyttigt och riktigt bröd växer det fram mindre bagerier här och var igen. Fantastiskt roligt!

Hantverk säger man ju om både det ena och det andra, vi har en del trevligt i butiken, både keramik, textil, lampor, smycken mm som formats med varsamma händer. Härifrån tänker jag lustigt hoppa till en berättelse om när jag förra våren besökte Rom. Åh, vilken stad!! Vilka verk att beskåda!! När jag stod där i den mäktiga Peterskyrkan och mötte Michelangelos Pieta för första gången var jag nästan rörelseförlamad. Vilken skulptur, vilket arbete, vilka händer som format detta konstverk...snacka om hantverk! Jag blev tvungen att åtminstone få med mig Pieta på plansch hem. Sagt och gjort köpte jag den alldeles utanför sixtinska kapellet i Vatikanstaten. Omsorgsfullt ihoprullad bar jag på den resten av dagsrundan i Rom. När jag blev lockad (av mig själv) in  i en skobutik (nja, det var nog mer än en...) och prövade skor blev jag dock disträ och la ifrån mig denna rulle och gick därifrån utan den. Någon timme senare upptäckte jag missen men befann mig då på Metron i en helt annat statsdel.  Pieta-förlusten kändes så tom att jag kastade mig över i en annan vagn i motsatt riktning, sprang förbi spanska trappan, nedför tjugofem olika gator, ut och in i olika skobutiker, förbi Fontana di Trevi och.....äntligen in i den lilla skobutiken där Pieta (nåja..planschen i alla fall) stod och väntade troget mot väggen. Puh. Det var en ordentlig språngmarch i Rom som jag tycker om att minnas. Nu hänger den i vardagsrummet och gör mig glad.  Så här fin blev den;

Kuddarna/Kuddfodralen finns att köpa här i Gårdsbutiken. Välkomna in och kika..

/Christine Dahlström